Ordförande har ordet

LEDARE
_________________________________________________________________

Klimatförändringens följder är påtagliga

Man talar idag om klimatfrågan på ett annat sätt än tidigare. Hotet är verkligt och klimatförändringens följder påtagliga. Oro och ångest, men också skuld och skam i relation till klimatet, är allmänna samtalsämnen.  

Jorden runt visar barn och unga allt större handlingskraft. Extremväder visar hur skör grunden för liv och överlevnad kan vara från stund till annan. Idag vet vi att människors sätt att leva hotar processen i naturen, vilken vi alla är beroende av. Till stor del beror det på att världens befolkning – främst i de rikaste delarna – använder resurser på ett ohållbart sätt. De som drabbas först är de som bidragit minst till problemen. De som lever i fattigdom och med begränsad förmåga att hantera torka och översvämningar.                                                                                      

Den kunskap vi numera har tillåter inte att vi skjuter upp till morgondagen det som behöver göras idag. Vår klimatpåverkan måste minska radikalt för jordens och mänsklighetens skull.                                    

År 2015 antog världens ledare Agenda 2030 med 17 globala mål, som spänner över miljömässiga, sociala och ekonomiska frågor, för en hållbar utveckling. Några centrala mål är att hunger och extrem fattigdom skall vara utrotade till 2030 och att ojämlikheten i världen skall minska. Regeringen har också uttalat att Sverige skall bli världens första fossilfria land och senast 2045 inte ha några utsläpp av växthusgaser.  Vi skall bygga ut järnvägen, använda solenergi, vind- och vattenkraft samt biobränsle.                                                                                                   

 Vad kan man själv göra? Jo, använda mindre fossila bränslen (olja, kol, naturgas), vilka måste fasas ut, resa klimatsmart och köra elbil. Att ha som rutin att släcka lampor och stänga av standby-funktioner kan få oss att reflektera över energianvändningen. Att äta mera vegetariskt kan bli ett sätt att både fundera över den egna konsumtionen och minska utsläppen från köttprodukter samt att inte kasta mat. En snabb omställning är möjlig om viljan och motivationen finns.

Än finns det hopp.

Höst / vinter 2019

Siw Warholm
förbundsordförande

____________________________________________________________________________

Landsmöte med jubileumsmiddag

Hem och Samhälle firar 100 år. Denna aktningsvärda ålder får ge glans åt Förbundets 48:e Landsmöte, som hålls på Kurorten Mösseberg 17 och 18 augusti 2019.

Hem och Samhälle – denna sekelgamla dam bär sina år med heder. Hon är rik på erfarenheter genom de kunskaper som samlats av tusentals medlemmar under årens lopp.

Alla har generöst delat med sig av sina specialkunskaper inom hem och hushåll, barn och familj. Efter hand har cirklar och kursverksamhet kommit att omfatta såväl datateknik och ekonomi som konsument- och samhällsfrågor.

Att Förbundet ska verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och skyldigheter i hem, yrkesliv och samhälle är fastslaget i stadgarna liksom barns rättigheter. Konsument- och miljöfrågor är andra angelägna områden i likhet med kultur och studieverksamhet. Att vara en religiöst och politiskt oberoende organisation ger möjlighet att agera och resonera fritt på flera plan. Något vi tagit fasta på genom åren liksom rollen som remissinstans.

Låt oss gemensamt hedra Förbundets sekellånga verksamhet, som utgör en stabil grund för fortsatta aktiviteter inom många områden.

Välkomna till en härligt festlig helg på Kurorten Mösseberg, Falköping.

Vår / sommar 2019

Siw Warholm
förbundsordförande

______________________________________________________________________________

Äntligen blir barnkonventionen lag –
även i Sverige

ALLTFÖR MÅNGA BARN VÄXER upp i familjer där någon vuxen dricker för mycket. Många av dessa barn kommer trots detta att klara sig bra i livet tack vare omgivningens insatser. Barn i missbrukarfamiljer har större förut-sättningar, att själva växa upp till friska och starka människor, om de får stöd av en vuxen i sin närhet. Förskolan är en verksamhet där pedagogerna har kontinuerlig och nära kontakt med såväl barn som föräldrar / vårdnadshavare. Därför har förskolans personal stora möjligheter att upptäcka och se om/när barn far illa och kan sätta in åtgärder där de behövs som bäst.

13 juni togs ett historiskt beslut då Sveriges riksdag röstade ja till förslaget att göra barnkonventionen till svensk lag. De senaste åren har man sett grupper av barn få sina rättigheter kränkta. Det kan vara barn som flytt, barn som försvunnit, barn med särskilda behov, som inte fått den vård eller det stöd de har rätt till. 

Antalet barn som lever i ekonomisk utsatthet och i hemlöshet växer. Därför är det en glädjens dag för dessa samt föräldrar, mor- och farföräldrar, lärare och alla andra som tar hand om och kämpar för de ungas rättigheter.13 juni har Sveriges riksdag visat att de sätter barns mänskliga värde först.

Sverige var det första landet i världen, som ratificerade barnkonventionen.
Det gjorde vi redan 1990, men konventionen gjordes aldrig till gällande svensk lag. Vi var först med antiagalagen, men när det gäller barn-konventionen har våra nordiska grannar sprungit förbi oss. Norge var först med att göra barnkonventionen till lag 2003. Eftersom den inte varit lag i Sverige tidigare, så har barnets rättigheter inte fått det genomslag som har behövts. De 28 år som gått, sedan Sverige beslutade att följa barn-konventionen, har präglats av låg kännedom om barnets rättigheter och stora brister när det gäller att omsätta rättigheterna i praktiken.

Nu gäller det att arbetet med lagen snabbt träder i kraft och får genomslag i hela samhället .

Höst/vintern 2018

Siw Warholm
förbundsordförande

_____________________________________________________________________________________________________________________________________

Bo kvar en rättighet – flytta en möjlighet

SOM VÄL ALLA KÄNNER TILL går vi till valurnorna söndagen den 9 september. Till årets val lär ovanligt många vara osäkra på var de ska lägga sin röst. Särskilt landets pensionärer – hela två miljoner röstberättigade – tycks vara tveksamma till vilket parti, som bäst företräder deras intressen. Bjud in era politiker till något månadsmöte och ställ frågor om det ni tycker är viktigt.

En översyn av pensionssystemet, så snart som möjligt, är ett måste. Var sjätte pensionär lever under EU:s fattigdomsgräns (12 100 kronor). För att stärka utsatta seniorers ekonomi bör bland annat taket på bostadsbidraget höjas. Det är framförallt kvinnor, födda under åren 1930–1940 och med ensamhushåll, som har det knapert. Många av dem har varit hemmafruar, eftersom möjlighet till barnomsorg saknats. Därför har de kommit ut i arbetslivet sent, arbetat deltid eller haft lågavlönade arbeten. Hyreskostnader, försäkringar, prenumerationer med mera är lika höga för ensamstående som för äkta makar. Detta medför att ensamhushållet får mycket lite kvar av pensionen till mat, läkemedel och läkarbesök. Svenskar har i EU-jämförelse den högsta sysselsättningsgraden, det vill säga vi arbetar flest antal timmar och går sent i pension. Ändå räcker inte ett helt arbetsliv till en rimlig pension.

Fattigpensionärerna blir allt fler, vilket är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige. Eftersom pensionssystemet är underfinansierat räcker inte de medel som finns samlade. Här måste fyllas på med mer pengar. Hur detta ska finansieras är en känslig fråga. Generationerna i arbetsför ålder dignar redan idag under tung arbetsbörda och höga skatter eller är arbetslösa och kan därmed inte tillföra systemet några resurser.

Bostadsbyggandet behöver ökas på flera håll i landet och fler boendeformer för äldre måste till. Bostadssituationen har stor betydelse för livskvalitén. Möjligheten att själv bestämma hur och var man ska bo är en central del i människans välbefinnande. Äldre personer är idag friskare än någonsin och många väljer att bo kvar i sina hem. Men det är sannolikt att efterfrågan på särskilda seniorbostäder kommer att öka i framtiden när behovet av hjälp i vardagen ökar. En del skulle gärna flytta till någon form av mellanboende med tillgång till viss service innan det blir dags för ett så kallat trygghetsboende.

Fördelen med särskilda boenden är de mötesplatser och kontaktpunkter för ett socialt och aktivt liv som erbjuds. Att satsa på trygghetsboenden är att satsa på förebyggande vård. Här brukar erbjudas möjligheter till fysisk aktivitet och socialt umgänge, som båda är förutsättningar för en hälsosam livsstil.

Arbetssituationen inom äldreomsorgen kan många gånger vara fysiskt slitsam. Det är viktigt att kommunerna satsar på friskvård och god arbetsmiljö, så att personalen orkar med sina uppgifter och känner glädje i jobbet. Äldreomsorgen skall vara en attraktiv arbetsplats.

Den politiska debatten handlar idag till stor del om vinster i välfärden. Enligt min uppfattning är det inte viktigt vem som utför vården, utan med vilken kvalité den utförs. Vid anställning av personal inom äldreomsorgen och hemtjänsten bör samma regler gälla som vid anställning inom barnverksamheten, nämligen utdrag ur belastningsregistret. Detta för att medverka till att personer med missbruksproblem och/eller brottsligt förflutet inte anställs. Det finns faktiskt kommuner som har detta som krav redan idag.

Äldrefrågor i fokus
Denna ledare har jag särskilt ägnat äldrefrågorna i samhället. Dessa berör oss medborgare i olika grad beroende på var i livet vi befinner oss. Men äldre blir vi ju alla förr eller senare, om vi har tur.

Andra viktiga frågor är till exempel behovet av flera poliser. Varje vecka kommer rapporter om grova brott, polisens kris och medborgarnas oro och otrygghet. Andelen kvinnor som känner sig otrygga och är rädda för att röra sig ute är på rekordhöga nivåer. För att vända denna trend behövs bland annat flera poliser.

Andra viktiga frågor inför valet är inom områdena: Barn och Utbildning, Kultur och Fritid, Kommunikation, IT och Kollektivtrafik.

Eftersom olika frågor har olika aktualitet beroende på var i landet man bor, tycker jag att ni skall ställa era egna lokalpolitiker mot väggen. Bjud in dem till möte!

Lycka till!
Siw Warholm
Förbundsordförande

2018 maj

_________________________________________________________________________________________________________________________________________

2017-11-29

Vad vill kvinnan?

Professor Soile Veijola vid Lapplands universitets forsknings- och utbildningsinstitut för turism inledde NKF:s föreläsningsdel vid mötet i Rovaniemi under rubriken ”Vad vill kvinnan?” En fråga som redan Sigmund Freud ställde. Tiderna har förändrats sedan dess och så har även relationerna mellan könen, men man har ännu inte fått svar på frågan. Männen har genom århundradena hoppats att kvinnan skulle nöja sig med att vara ärbar hustru, mor och dotter och gör så än idag i många kulturer. I de sekulariserade västerländska samhällena hoppas man däremot på att kvinnorna ska vilja konkurrera med männen på en osäker arbetsmarknad och samtidigt med andra kvinnor på en ännu osäkrare skönhets- och ungdomsmarknad och att de dessutom skall konsumera så mycket som möjligt.

Hur ofta tillfrågas kvinnor om sina åsikter när till exempel framtidsvisioner skall utarbetas eller betydelsefulla samhällspolitiska beslut fattas? Ser man kvinnornas arbetsinsatser lika värdefulla som männens när riksdag och statsledning gör sina ansträngningar för att öka välståndet? Visar lönesättningen att kvinnodominerade branscher värdesätts lika mycket som de mansdominerade?

De nordiska och arktiska områdena exploateras genom enorma investeringar där man sysselsätter ett stort antal män i till exempel gruvprojekt och kärnkraftverk. Kvinnorna erbjuds traditionella kvinnosysslor inom bespisning, servering, städning och hälsovård. Man frågar inte vilken typ av arbetsplats de vill ha och inte heller om de vill utbilda sig till gruvingenjörer eller ansvara för etablering och drift av hotell och restauranger.

Även om färdigheter, som av tradition setts som kvinnliga, i dagens arbetsliv har blivit nödvändiga, räknas de som en naturlig, obetald egenskap hos kvinnor. Medan en man ofta belönas med löneförhöjning för motsvarande insatser.

Idag värdesätts arbetsinsatserna utifrån produktivitet, effektivitet och möjligheter att skapa sysselsättning. Med hjälp av dessa räknar man sedan ut bruttonational-produkten (BNP).  Trots att den endast mäter ekonomiska fakta, om än bristfälligt, har BNP blivit en mätare av den nationella välfärden. BNP uppstår av vilket arbete som helst, oavsett om det är onödigt, skadligt eller kortsiktigt. Medan däremot oavlönat hemarbete, gåvoekonomi, frivilligarbete, naturens gratisprodukter (luft, vatten, mark) förluster till följd av slitage på naturen eller förlorat egendomsvärde till följd av förorenad mark inte ingår i BNP. När denna räknas ut beaktar man inte att till exempel naturen i finska Lappland ”arbetar natt och dag” för turismen, bärplockningen och rennäringen.  Naturen saknar ju såväl arbetsgivare som arbetstagare. Över 90 procent av Finlands 27 000 turistföretag är små mikroföretag. Men turismen utgör endast en del av familjers försörjning och levnadssätt. En regionalpolitik som bygger på BNP tvingar även turismen att göra om sig till ”industri” för att klara sig i den globala marknadsekonomin vid sidan av traditionell industri som anses generera ”riktiga arbeten.”

Allt fler är intresserade av att hitta en motvikt till materialismen: av att sakta ner, av goda relationer, av upplevelser och av ett hållbart levnadssätt, som gör att vår jord kommer att vara beboelig även i framtiden. Om man vill erbjuda välfärdstjänster för kropp och själ, med upplevelser i ren och trygg naturmiljö, behövs orörda landskap med väglösa sträckor och ren luft.  Kvinnor behövs som förstår dessa förhållanden och berättar om dem för världen. Om kvinnorna satsar sin kompetens på att främja arktiska områdens livskraft kommer det att vara till stor nytta. Utan kvinnor inga familjer och heller inga samhällen!

För referatet svarar

________________________________________________________________________________________________________________________________________

 2014-07-24

Tiggare och romernas situation

Det blir allt vanligare med tiggare från vissa EU-länder i såväl Sverige som i norra och västra Europa. Det är en beklaglig och oroväckande utveckling, som ofta innebär svåra förhållanden för de människor det handlar om.

Boplatserna, som vuxit fram, är många gånger oacceptabla med miljö-, hälso- och hygienproblem. Såväl i Stockholm som i många andra kommuner i Sverige arbetar man med en rad åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Det handlar om till exempel platser för nattvila, akutinsatser avseende mat, logi (efter nödprövning) och hemresor.

Tydliga krav bör ställas på de medlemsländer vars medborgare drabbats. Det innebär större ansvarstagande hos länder som Rumänien och Bulgarien att vidta åtgärder för att minska de sociala problem och den utsatthet, som ligger till grund för att människor söker sig till andra EU-länder.

Den fria rörligheten inom EU innebär att dess medborgare har tre månaders uppehållsrätt i andra länder inom unionen. Efter dessa månader är fortsatt uppehållsrätt möjlig om man har arbete, är egen företagare eller aktivt söker arbete. Rätten att vistas i annat EU-land bygger på förutsättningen av egen försörjning, vilket innebär stort eget ansvar för såväl boende och arbetssituation som hemresa.

Enligt socialtjänstlagen har kommunerna det yttersta ansvaret för dem som vistas i kommunen, oavsett nationalitet. Det gäller att i akuta situationer säkra att personer inte fryser eller svälter ihjäl genom till exempel akuta boendelösningar, akut mathjälp eller i vissa fall hjälp till hemresa.

EU-kommissionen arbetar sedan 2011 med nationella strategier för integrering av romer. Detta innebär att medlemsländerna utifrån sina förutsättningar skall arbeta för romsk inkludering inom fyra områden: utbildning, arbete, hälsa och bostad. Man följer årligen upp dessa strategier och diskussioner förs hur man har effektiviserat åtgärderna. Det har konstaterats att Rumänien i allt högre grad har förlitat sig på ekonomiskt EU-stöd. Diskussioner pågår om hur medlemsländerna kan stödja Rumänien att bättre kunna ta till vara EU-stödet i syfte att hjälpa romerna. Det har visat sig att Rumänien endast använder 30 procent av de medel som ställts till förfogande.

Polisen kan inte göra något mot tiggeriet eftersom det inte är förbjudet. Om tiggeri däremot inte sker av egen fri vilja, utan den som tigger blir utnyttjad av andra genom människohandelsbrott eller olaga tvång är tiggaren att betrakta som brottsoffer. Polisen kan däremot agera mot verksamhet, som uppfattas som ordningsstörande liksom om en offentlig plats används som boplats. Det krävs särskilt tillstånd för att få använda offentlig plats på sätt som inte stämmer överens med det ursprungliga ändamålet. Det är således inte tillåtet enligt allemansrätten, miljölagstiftningen eller lokala ordningsstadgan att bosätta sig var man vill.

I vår trygga värld har vi svårt att förstå hur dessa utsatta människor föredrar att bo under uppenbart osäkra och stundom direkt farliga förhållanden framför att återvända till sina hemländer.

Jag är benägen att hålla med August Strindberg när han sa ”Det är synd om människorna!”

Siw Warholm

förbundsordförande

__________________________________________________________________________________________________________________________________________

2014-04-26

Viktigt att mötas och diskutera

Genom åren har resonemang förts, inom de mest skilda områden, såväl på riksplanet som i olika arbetsgrupper. Avsikten har alltid varit att förändringar, som diskuterats och sedan genomförts, också ska leda till förbättringar för HS medlemmar och verksamhet. Men det som tycks bra för stunden kanske inte håller i längden och åsikterna går stundom isär. Hur vi tillsammans ska bli bättre på att granska förslag och verkställa förändringar kommer att diskuteras på landsmötet.

Vår ändamålsparagraf säger bland annat att ”Riksförbundet Hem och Samhälle har till uppgift att verka för att stärka kvinnors ställning i samhället”. Detta är också något som Ungdomsstyrelsen påtalar. ”Vi skall slå vakt om kvinnors och mäns lika rättigheter och skyldigheter i hem, yrkesliv och samhälle. Likaså ska vi verka för barns rättigheter, slå vakt om vår miljö och konsumentens rättigheter samt främja vår egen och invandrares kultur genom information och genom vår studieverksamhet. Vår verksamhet skall bedrivas efter den inriktning som majoriteten vid landsmötet beslutar”.

Inom förbundet har det åtskilliga gånger skrivits om äldreomsorgen, om kommuner som sparar på de äldres bekostnad. Statistiskt sett vet vi att kvinnor lever längre än män. Vi är en stor kvinnoorganisation och vi bör dryfta denna fråga med beslutande instanser. Rädslan för att ramla och bli liggande på grund av brist på sociala kontakter uppfyller de äldres vardag. Alla vill inte bo kvar hemma utan önskar plats på trygghets/äldreboende. Bjud in de ansvariga i kommunen där du bor och diskutera hur ni vill ha det på äldre dar. Äldreomsorgen nämner jag i min ledare med tanke på en motion, som inkommit till landsmötet. Jag vet också att det är ett område där flera av oss har synpunkter och önskemål.

Jag är medveten om att många föreningar har svårt att få till styrelser. Kanske på grund av hög ålder. Då har man möjlighet att få arbeta under förenklade former. Se arbetsordningen! Det behöver inte vara så betungande och formellt.

Det viktigaste är ju vad vi uträttar.                                                                         

Så till sist hoppas jag att vi blir riktigt många på landsmötet. Det är där vi skall diskutera vad förbundet skall ägna sig åt i framtiden. Att mötas och diskutera är en viktig del av demokratin.

Utan medlemmar ingen verksamhet!

Siw Warholm

Förbundsordförande

_________________________________________________________________________________________________________________________________________

Vinter 2013

Framtidens utmaningar

För vård och omsorg om äldre

Bättre liv för sjuka äldre är ett samverkansarbete mellan kommuner, landsting och primärvård i hela landet. Områden som man särskilt beaktar är läkemedelsbehandling, sammanhållen vård och omsorg, strokevård, demensvård och en värdig vård i livets slutskede. Resultaten av samverkansarbetet följs via nationella register.

Patienten i centrum

De resurser som finns skall användas på bästa sätt och tillgodose behov och önskemål. Goda relationer och meningsfulla aktiviteter är viktiga faktorer för att vård och omhändertagande ska ge önskad utdelning. Bemötande och respekt för de vårdbehövande har blivit ett problem. Ändå talar man så vackert om värdegrund och omtanke i vården. Det finns en otrygghet och en bristande struktur vid till exempel hemgång från sjukhus. Samordningen av insatser och ansvar kommun/landsting har stora brister. Var upphör vårdgivarens ansvar och var tar omhändertagarens ansvar vid. En bättre samverkan mellan berörda yrkeskategorier är nödvändig. Förr eller senare kommer de flesta av oss i kontakt med vården, antingen som patient eller anhörig. Då vill vi kunna känna oss trygga och kunna lita på att bli förstådda och väl omhändertagna av kompetent personal. Hur ser det ut där du bor? Det finns ett nationellt register, så det går att gå in och se vad som erbjuds på din hemort.

På Höglandet, Landstinget i Jönköpings län, finns ett nätverk för vårdsamverkan som heter ESTHER.  Gå gärna in och läs mera om detta på http: http://lj.se/esther

Esther – Personcenterad vård i hela vårdkedjan

Esther nätverk är ett samarbete mellan kommunerna, primär- och slutenvården på Höglandet. Tillsammans arbetar vi för att göra Esthers dag så bra som möjligt. I nätverket finns seniorer och Esthercoacher som ett naturligt stöd i utvecklingsarbetet. För att få till personcentrerad vård används en enkel återkommande fråga: ”Vad är bäst för Esther?”

”Esther” är en symbolisk patient med komplexa vårdbehov som kräver samordning mellan sjukhus, primärvård, hemvård och omsorg. Det är självklart att brukaren/patienten är aktiv deltagare i nätverket.

Vår vision: Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk.

En riktigt God Helg önskas er alla i Hem och Samhälle

Siw Warholm

förbundsordförande

__________________________________________________________________________________________________________________________________________

Hösten 2013

Smycka med blommor och bär

Höst är i klimatologisk mening den del av året mellan sommar och vinter då medeltemperaturen är mellan 0 och +10 grader Celsius. I Skåne motsvarar det månaderna oktober – december medan i Lappland från senare delen av augusti till början av oktober.  Astronomisk höst är tidsintervallet mellan höstdagjämningen 23 september och vintersolståndet 21 december. Efter midsommar finns det ingen stor fest eller helgdag förrän St Mikaels dag (Den helige Mikaels dag står det i almanackan), som infaller 29 september.

I det gamla bondesamhället räknades Marie bebådelsedag som första sommardagen och Mikael som första vinterdagen. I Småland hette det ”Släck ljuset på tranafton och tänd det på Mikaelmässoafton”. I södra Sverige var skördearbetet oftast färdigt före Mikaelsmäss och skördefester anordnades. Vid denna tid skulle kreaturen hem från utmarker och fäbodar. Det fanns många seder förknippade med slåttern. På större gårdar förekom det att spelmän gick i täten för slåtterfolket när de drog iväg med liar och räfsor. Sedan blev det slåttergille för alla som deltagit. Detta förekommer än idag på sina håll. Jag känner igen det från Småland.  Mikaelsdagen var också kyrkmässodag. I norra Sverige var det en viktig kyrkdag, då första lysningen, för dem som skulle gifta sig under hösten, lästes från predikstolen. Efter mässan var det på många håll marknader där man kunde köpa allt från karamellstrutar till husgeråd, kläder och skor. Fästmannen brukade här köpa present till sin fästmö och de som skulle gifta sig kunde köpa ringar.

Fram till 1819 var Mickelsmäss lagstadgad flyttdag för tjänstfolket och ändrades senare till 24 oktober. Den som skulle byta tjänst fick då ut sin lön och en hel vecka ledigt (tidigare tre dagar). Vare sig man skulle flytta eller stanna ålåg det husbondfolket att stå för kost och logi under friveckan. En senare sed är skördegudstjänster, som ännu förekommer, främst i jordbruksbygder. Då smyckas kyrkan med sädeskärvar, frukter, grönsaker, blommor och ljus.

Efter sommaren är det dags att förbereda sensommarens och höstens planteringar. Det är en bra tid att njuta av alla fina bär och blommor, som finns i trädgården och skogen. En mycket användbar växt är prydnadskålen. Färgskalan går från vitt, rosa och grönt till purpur. Prydnadskålen är vacker i höstplanteringar och håller sig fin till långt efter det att frosten har kommit. Den går också, precis som andra kålsorter, att äta.

Sommaren och hösten är bästa skördetiden och det finns goda möjligheter att ta vara på det överflöd som naturen bjuder på. Skafferiet kan fyllas på med marmelad, sylt och saft och kylen med färska kryddor, frukter och bär. En bricka med ljus, bär och några fina blommor gör sig utmärkt på köksbordet.

Så hoppas jag till sist att ni alla har kunnat njuta av denna fantastiska sommar och att ni liksom jag ser fram emot att få träffas till höstens aktiviteter och studiecirklar.

Siw Warholm

förbundsordförande