Nyhetsbrev 1 – 2020

Välkommen till ett nytt verksamhetsår med möjligheter och utmaningar. Framtiden för förbundet känns oviss och vid beslut om en ev. nedläggning så fortsätter verksamheten året ut. Vid årets första AU ägnades mycket tid för diskussion om hur förfara vid ev. nedläggning. Det är betydligt mera komplicerat att nedlägga ett 100-årigt Riksförbund än upplösning av en förening eller länsförbund. Eftersom Riksstudierådet tyvärr inte äger rum förrän 28 februari så är detta AUs förslag med reservation.

Vid ev. nedläggning av Riksförbundet när det gäller Lokalförening, Länsförbund/ Region får man fritt disponera sina föreningskassor. När det gäller studiekassan som är statsbidrag förhåller det sig på ett helt annat sätt. AUs förslag är att tillgodohavandena fördelas proportionellt efter antal cirklar. 
                                                                                                                                            Lokalföreningar som upplöses, innan beslut fattats ang. Riksförbundet, skall dess tillgångar i studiekassa överföras till Länsförbundets studiekassa enligt Arbetsordningen Blad 17:2. Att upplösa en förening är detsamma som att lämna Riksförbundet. Se §20 Mom2 i Stadgarna!  

Landsmöte
Av erfarenhet vet vi att alla föreningar ej är representerade med ombud på Landsmöten och eftersom det handlar om ev. nedläggning av ett Riksförbund förväntas alla medlemmar avge sin röst. För att underlätta detta arbete kommer Eva-Marie att göra ett utskick till varje förening.

Landsmötet äger rum på Viking Lines Cinderella 16-17 maj. Program, pris och anmälan kommer senare i separat mail. Det finns fortfarande kassar kvar och man kan nu köpa 4st för 100:-. Anmäl till Eva-Marie om din förening är intresserad.

Konsumentkommittén-
Att kunna fortsätta använda kontanter i handeln ligger nu som beslut hos Riksdagen. Enligt polisen är det mycket svårt att få kännedom om man är hackad vid digitala betalningar.                                                                                              

På representantskapsmötet 13 februari kommer följande frågor att diskuteras: Hur skapa en starkare känsla av att ”vi är en konsumentrörelse”.                       
Hur möta medlemmarnas behov som gynnar konsumenterna?                                    
Ska Sveriges konsumenter ha två typer av medlemskap-fullvärdigt (med rösträtt) eller associerat. För – nackdelar                    
Hur ska samverkan ske med yngre grupper, nätverk?
Tacksam för synpunkter senast 9 februari.

Sociala kommittén-
svar från socialminister Lena Hallengren angående skrivelsen om tillgänglighet till BUP (barn-och ungdomspsykiatrin). Politiska staben har tagit del av skrivelsen och dess värdefulla synpunkter.

Norden-
Vid telefonmöte 9 januari diskuterades NKFs strategiarbete. Styrkor och svagheter idag, hot och möjligheter, vad erbjuds medlemmarna, är verksamheten relevant?                                                                                                                
Hur ser framtiden ut? Vad vill vi vara om t.ex. 10 år? Vilka är våra övergripande mål? Håller vår nuvarande verksamhet för framtida utmaningar eller borde den förändras? Delmål? Vilka resurser behöver vi? Kom gärna med synpunkter till RS i mars. 

Nordiska konferensen i Reykjanesbaer 12-13 juni med tema Kvinnor, klimat och jordens krafter. OBS Anmälan senast 31 mars –  BILAGA                                                                                                         
Nordiska Brevet –  Bilaga                                                                                        

KSAN-
sista dag för nominering till Fjärilspriset 21 februari. (nämndes i förra Nyhetsbrevet)

FN
FN-förbundet-Generalsekreterare Petra Hallebrant slutade i december. Förbundsordförande Annelie Börjesson framhöll i sitt tacktal att Petra bidragit till att Agenda 2030 och de globala målen genomsyrar hela förbundet. Biträdande generalsekreterare Eva Rundgren Forsberg är förordnad. Sveriges mandatperiod i FNs säkerhetsråd är över. Olof Skoog säger att hans team gjort allt den kunnat under ganska svåra omständigheter.


Kvinnor-freds-och säkerhetsfrågorna fick en rejäl positiv skjuts. Sverige har på nära håll sett hur vetot försvårat och att det är viktigt att på olika sätt begränsa vetorätten. Totalt avskaffande är inte realistiskt. Det skall kosta att använda sitt veto, framförallt om ett ensamt land går emot den breda majoriteten och bromsar ett beslut. Tillsammans med några andra länder undersöker man hur man skall gå vidare för att den som bromsat ett beslut skall infinna sig dagen efter i FNs generalförsamling och motivera sitt beslut. Sverige är en betydande aktör i FN med en stark tradition av att bidra med både personal och ekonomiska resurser t.ex. fredsbevarande trupp i Mali. Olof Skoog känner sig jätteglad och hedrad över priset som Årets FN-vän.

Föreningen Norden-
Vi går mot en miljökatastrof om vi inte förändrar våra beteende-mönster uppger 7 av 10   kvinnor. 4 av 10 har minskat sin kött-konsumtion jämfört med 2 av 10 män de senaste två åren. Åkt med mer miljövänliga transporter, valt mer miljövänliga produkter och köpt mer secondhand. Kvinnorna ligger i topp på alla tio områden i undersökningen. När det gäller miljövänligt pensionssparande ligger de på samma nivå som männen.   

Hållbar livsstil – viktigt
Vi måste ställa om till en mer hållbar livsstil nu, innan det är för sent. Tänk på vad vi konsumerar och hur säger Ragnar Unge vid Miljömärkning Svanen. Han har arbetat med Svanen från starten 1989 då nordiska ministerrådet tog initiativ till Svanen. 76% tycker att Svanen förenklar bra miljöval och av dem söker 21% alltid efter Svanenmärket när de skall välja produkter, för 10 år sedan bara 6%. Varmare väder, mindre snö och förändringar i årstidsväxlingar märker de flesta av i Norden. Extremväder som en följd av klimatförändringarna upplevs olika beroende på var man bor i Norden. Mera regn på Island uppger 50% av islänningarna. 17% övriga Norden. Flest översvämningar i Danmark uppger 19% danskar. 11% övriga Norden. Fler kraftiga skogsbränder uppger 26% svenskar 17%övriga Norden.

NTF-
Trafiksäkerhetsmässigt var 2019 ett bättre år än 2018. Bältet är en av de viktigaste livräddarna. Lands-och glesbygd har en lägre användar-grad, 96% av både förare och passagerare använder bälte. Kvinnor i högre utsträckning 98%, män 94%. Bland passagerarna använder 98% kvinnor samt barn 4-15 år bälte medan män 92%.  

Var tredje bilist kör för fort, framförallt på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där nästan varannan överskrider. För att hålla skyltad hastighet kan man använda sig av sten-sättningar och planteringar. Det har blivit vanligare att sänka hastighetsgraden från 50 till 40. Det har visat sig att om medelhastigheten sänkts till drygt 2 km/tim skulle 5 liv sparas och vid 10 km/tim 17 liv.

Promille
7 av 28 länder, inklusive Sverige, har en gräns på 0,2 promille eller lägre. 19 länder har 0.5 promille, Storbritannien utom Skottland har 0.8 promille. Många länder har lägre för yrkesförare. Med tanke på drograttfylleristerna behöver polisen öka sin närvaro i trafiken och ges instrument för att kunna genomföra sållningsprov. Det är viktigt att drograttfylleristerna erbjuds vård och behandling. Riskutbildning för yrkesförare av tunga fordon har genomförts. De som deltog anser att det skulle vara obligatoriskt när man tar C-körkort. Hjälmanvändning 48% av cyklisterna och 96% av mopedisterna.


7 av 28 länder, inklusive Sverige, har en gräns på 0,2 promille eller lägre. 19 länder har 0.5 promille, Storbritannien utom Skottland har 0.8 promille. Många länder har lägre för yrkesförare. Med tanke på drograttfylleristerna behöver polisen öka sin närvaro i trafiken och ges instrument för att kunna genomföra sållningsprov. Det är viktigt att drograttfylleristerna erbjuds vård och behandling. Riskutbildning för yrkesförare av tunga fordon har genomförts. De som deltog anser att det skulle vara obligatoriskt när man tar C-körkort. Hjälmanvändning 48% av cyklisterna och 96% av mopedisterna.

Aktuella Datum

13/2       Sveriges Konsumenter

14/2       Fistulastiftelsen

28-29/2  Riksstudieråd

20/3        AU

21-22/3   RS